Mot jönköping

Usch. Det är redan dags att åka tillbaks!
Jag åker imorgon, 13.10 och är framme i Jönköping 17.20..snacka om att köpa med sig en å annan tidning! Ska ta med mig två skivor dit också, den ena med alla bilder och filmklipp som vi tog på Gotland. Och den andra är en skiva med The Perishers som jag har fått av Idsala - tack häästeeen!

För första gången i hela mitt liv så har jag sovit utan att behövt vakna, eller ens störas av mina systrar! Det är alltid någon av dem som har något i mitt rum. Och om dom inte har det så har dom någon sorts hobby att slita i mina byrålådor i typ en kvart. Elishas hobby är det i alla fall. Men idag var det en annan femma! Jag hörde iofs Fabbe, hon slet i lådarna men jag var så trött satt jag inte ens öppna ögonen. Men sen ringde hemtelefonen strax efter 10...men den ringde ett tag tills hjärnan koppla och vakna upp. Inte för att jag hann svara. Och inte för att människan inte insåg att jag låg och sov. Men Ok.
Fem minuter senare ringer Sibar och jag svarar med världens morgonröst:
-Hallå?
- Hej! Vad gör du?
- Jag sover
- Ahaaa..
Sen pratar vi lite. Sen frågar hon igen:
- E men vad gör du?
KLICK!

Hon kom till mig i alla fall och vi åt frukost. Sen så promenera vi till henne, så grymt mysigt! Det var perfekt höstväder! Jag tog lite bilder som jag kan lägga upp i ett senare inlägg. Hann träffa hennes föräldrar och sen kom min morbror upp också..sen så skjutsa han oss in till stan (sthlm) och där gick vi runt i en massa skoaffärer. Hitta lite, men ingen som klicka sådär direkt. Något annat som klicka, eller inte ens klicka..utan skrek: KOM Å TA MIG - DU ÄR KÄR, var en skinnjacka.

Så några ögonblick senare och lite fattigare så ägde jag den.
Sen tog vi en lunch och bla bla bla sen åkte vi heem... vi missade för övrigt tåget med två sekunder. Eller jag missade inte den, men slöfocken som sprang bakom mig missa den. Skulle ha åkt utan henne alltså (:
Anyways.
När vi väl kom fram till Södertälje så märkte jag att bussen inte åker upp till mig förrns en halvtimma, och jag kunde ju gå upp på typ 10 minuter. Men det var så hemskt kallt. Alltså, riktigt sådär, hemskt!
Pappa räddade mig i alla fall.
Väl hemma så träffa jag min äldsta moster och mormor som kom för att krama mig och ge mig blöta kindpussar. Hästen kom också för att få ett andra avsked, haha.




Har lyssnat på den under de få timmarna jag varit hemma. Alltså, han röst. ÅH! Skjut mig!

Hubo!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0