hjärtligt välkommen
Jag vet inte riktigt vad det är. Om det var inblicken på arbetslivet eller att jag fick bo hemma å andas i tre månader.Eller en kombination av dem båda?
Eller så var det är något helt annat...
Men jag har fått tillbaks viljan till plugget. Och det känns så äckligt skönt.
Från att ha varit minuter ifrån att hoppa av till att få längta efter hemuppgifter.
Vill veta vad det är som fick min inspiration att hitta tillbaks till mig, ifall man nu skulle hamna i den onda cirkeln igen.
Att våren äntligen är här går inte riktigt att skylla på. Det var nångång vid just den här tiden då allting bara gick neråt. En metod kurs och uppsatsskrivning med personer man inte riktigt klickade med (har absolut ingenting emot dem)
Tror i och för sig att det inte bara var skolan som var anledningen till att jag tappade lusten för skolan. Nånstans på vägen tappade jag något annat, som nu då är uppfunnet!
Men jag vet inte...istället för att älta på det så får man helt enkelt glädjas åt att viljan är tillbaks! VIljan till att kämpa in i det sista.
Det är ju ändå bara e t t å r k v a r!! Och trots att man längtar till att få känna den där känslan av frihet, som man gör efter studenten, så känns det sjukt ledsamt att det har gått så fort! Riktigt tråkigt att det redan är snart över.
Eller så var det är något helt annat...
Men jag har fått tillbaks viljan till plugget. Och det känns så äckligt skönt.
Från att ha varit minuter ifrån att hoppa av till att få längta efter hemuppgifter.
Vill veta vad det är som fick min inspiration att hitta tillbaks till mig, ifall man nu skulle hamna i den onda cirkeln igen.
Att våren äntligen är här går inte riktigt att skylla på. Det var nångång vid just den här tiden då allting bara gick neråt. En metod kurs och uppsatsskrivning med personer man inte riktigt klickade med (har absolut ingenting emot dem)
Tror i och för sig att det inte bara var skolan som var anledningen till att jag tappade lusten för skolan. Nånstans på vägen tappade jag något annat, som nu då är uppfunnet!
Men jag vet inte...istället för att älta på det så får man helt enkelt glädjas åt att viljan är tillbaks! VIljan till att kämpa in i det sista.
Det är ju ändå bara e t t å r k v a r!! Och trots att man längtar till att få känna den där känslan av frihet, som man gör efter studenten, så känns det sjukt ledsamt att det har gått så fort! Riktigt tråkigt att det redan är snart över.
Kommentarer
Trackback
