förlorare
Tänkte precis gå å lägga mig. För bara tio minuter sen så levde huset...Sina satt i rummet brevid och sjung till african gueen (hon lyssna på den med mp3, så ni kan bara tänka er hur det lät)
Jag vet att mina föräldrar var i vardagsrummet och kolla på Tv, nån av mina andra sytrar var också där. Den andra kan jag inte riktigt lokalisera, måste alltså ha varit fabbe som suttit med dem och elisha som varit...aa, någonstans.
Jag satt inne i mitt rum å spela evanecens - going under på högsta och tillät musiken få agera ut min frustration.
Mamma kommer in i rummet, gång nummer ett
"In å lägg dig, dina systrar börjar skolan snart å vi ska vända tillbaks dygnet!"
Två minuter senare, gång nummer två
"Zalg, sänk musiken."
En halvsekund senare, gång nummer tre
"E jalla le...gå in å lägg dig du också"
Tre minuter senare, gång nummer fyra
"Vad är det du läser? (innan jag får chans å svara) e jalla le, snälla lägg dig. Vi ska sova nu. Gonatt"
Jag sitter kvar i mitt rum. Musiken är avstängd och tänker på hur gärna jag vill sänka ljudet som mitt tangentbord för ifrån sig. För tio minuter sen var det liv här i lägenheten.
Nu till varför jag ens skriver ett inlägg idag. En dag som sådan. Jag gick in för skojs skull för å se över om jag fått nån kommentar (som ni, by the way inte dör av å skriva) å kolla till statistiken. HAHA...det är för er nollor som kollat in min blogg, flertal gånger idag jag skriver detta.
Laahoosers.
