underbara älskade



Jag har precis kollat klart på Underbara älskade. Snacka om att bli positivt förvånad då man såg att den skulle visas "strax" på svt!! Jag har velat se den sen innan den hade premiär på bion. Inte för att jag egentligen visste vad den handlade om, blev lockad av bara bilderna. Färgerna. Miljön.
Åh. Rena drömmen att en dag få äga ett hus på sthlms skärgård.
Och inte stillades min dröm av scenerna. Knappast, den växte större.

Men jag hade ingen som helst aning att den handlade om just det den handlade om. TUR att jag inte gick och såg den på bion, för i så fall hade dem behövt varna alla för att inte bära ovattenfast mascara. Såå som jag har gråtit, jag känner mig alldeles uttorkad. Det är konstigt hur man kan förlora respekten mot döden när man inte tänker på den. Jag har nog aldrig varit rädd för döden, för att dö, men man glömmer lätt bort världen man i så fall skulle lämna efter sig.
...nej men jag vet inte riktigt vad jag ville med det här...

Jag ska ta och lägga mig. Blir nog ett träningspass imorgonbitti!

God natt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0