tell me everything about you

Godmorgon,

ja, jag slog rekordet igår. I 17 timmar satt jag i skolan. 17. sjutton.
Mötet började 17.00 och höll på till 01.30. Då trallade jag hem i mörkret. Det var väldigt tyst. Känns lite konstigt att Sveriges 10:de största stad kan vara så tyst på en torsdag. Men när jag svägnde in på min gata så avr det en klubb som var igång och det kändes det lite bättre.
Jag hoppa in i sängen i samma sekund. Varnade redan timmar innan om att jag skulle ta en sovmorgon idag, vaknade klockan nio i panik och gick till skolan.
Ska ringa lollo jäveln som inte dykt upp ännu haha jävla inavel! Vem ska jag prata med mexico med då? Å agnes då? Hon vill inte ens sitta i samma datasal som mig :-(

Alltså, jag tror att jag aldrig längtat till något så mycket som nu. När är det här över? Det är svintråkigt att skriva uppsatsen, inte särskillt svårt utan bara TRÅKIGT. Ska jag skriva så gör jag det gärna på ett kreativt sätt och c-uppsatsen är EXAKT ALLT FÖÖRUTOM kreativ!

Kan inte ringa min mexico kompis nu eftersom jag väntar på att en sköterska med specialitet på vaccin ska ringa mig.
Ringde till ena vårdcentralen som ligger på stan och lämna telefonnummer, de sa att de skulle ringa 10 minuter senare. Tjugo minuter senare ringde jag upp och lämna in numret igen, då var det 1½timmes väntetid. De ringde upp och kolla min adress, då tillhör jag den andra vårdcentralen - som ligger i samma hus men jag kunde ABSOLUT inte ta mitt ärende med dem ändå.
Ringer och lämnar in nummer. De ringer upp och hon börjar jävlas med att jag inte tillhör den vårdcentralen utan södertäljes osv osv
Jag förklarar mitt ärende och hör och häpna: hon skulle kolla om man kunde skicka över mina journaler till dem!!

Alltså, chocktillstånd! Aldrig har jag stött på någon som hjälper en på detta vis. Så nu har bokat tid med den där resevaccin specialisten. Får se om det går igenom. Hoppas!

Jag har förresten fått låna Lollos mobil i par dagar nu. Hur jävla snällt som helst. Bara det att jag inte hinner ringa någon!! KROKODILTÅRAR! Ouäääh
Jag saknar min pappa mest mest. Han är min favoritperson att bråka med. Eller "bråka", det var vääldigt många år sen jag fick en utskällning av honom hehe
Men jag ÄLSKAR när han envisas om något som jag sen kan bevisa motsatsen på. Hahahaha jag LEVER på det

Nä. nu ska jag tillbaks till min bästis uppsats!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0